Det säger väl ändå en del om graden av frigjordhet man har förskaffat sig, då man låter en italienare skuffa ens baggage nästan ända från Kampens busstation till Kristuskyrkan i Tölö? En italienare som dessutom pratar både svenska och finska och man inte ens har vett att känna ett uns dåligt samvete över den 27kg tunga väskan. Nåja, tanken föresvävade mig ju ändå. Men man vet ju att folk är som gladast då de får hjälpa andra, så jag kan gärna vara lite liten och ynklig ibland och involvera alla slags människor i mitt packande och resande.
Hälsningar från hufvudstaden. Här skulle man kanske kunna bo igen. Längre fram.